En ny start

Nu sitter jag i bilen på väg till Löwenströmska. Åh jag vill verkligen inte det här! Kan ingen förstå det? Kan jag inte bara få slippa?

Jag frågade igår vad som skulle hända om jag vägrade med tanke på att jag är över 18 år. Då svarade läkarna på capio "eftersom ditt tillstånd är så pass dåligt så kommer du bli tvångsinlagd".
Jaha! Så var det med den saken. Då kan jag ju lika gärna ge det en chans.

Men om jag känner mig piggare efter någon vecka och jag har fått upp pulsen så kan jag ju avbryta behandlingen och försöka hålla vikten, äta lite mer kolhydrater och inte gå ner eller upp i vikt.

Hur snabbt tror ni att man går upp i vikt när man ligger inlagd sådär?

Skriver igen efter informationsmötet! <3

Har precis kommit in från en väldigt kort promenad. Bara jag och pappa hemma. Han låg och sov på soffan när jag skulle gå men vaknade såklart!

Frågade vart jag skulle och att jag inte fick gå ut och gå. Suck! Då sa jag att jag måste få gå ut och ta lite luft samt samla tankarna inför imorgon eftersom jag är så nervös. Han sa att jag fick vara ute i 20 minuter. Känner mig som en fånge.

Men jag är glad att jag kom ut ett tag i alla fall :)
Nu ska jag gå och sova, det kommer bli en lång och jobbig dag imorgon.

God natt <3

Kom nyss hem, har varit ute och flängt sedan 10 imorse! Måste gjort av med en hel del kalorier :) ingen lunch ska jag äta heller. Ingen hemma, så ingen kan tvinga mig!

Ska lägga mig i sängen och läsa samt försöka sova lite. Vaknade tre gånger i natt så känner mig ganska trött.

Hörs sen <3

God morgon!

Sitter för tillfället på balkongen och äter min frukost. Började bråka med A och mamma. Orkar inte bo här längre! Om allt går som det ska imorgon på capio, då flyttar jag hem. Eller nej, jag flyttar hem i vilket fall.

Snart ska jag iväg till sumpan för att hämta ut nya p-piller. Har bara en månad kvar och jag känner att det är lika bra att passa på. Nu när jag ändå är sjukskriven, har så svårt att komma ifrån jobbet.

Jag tänker inte äta någon lunch idag, alla jobbar så ingen kan kontrollera mig, så jag passar på! Istället ska jag möta upp en god vän för fika och sedan ska jag ta mig en lång härlig promenad!

Någon som är ledig som bor i Stockholmsområdet som vill haka på? Vore kul att träffa någon av er :)

Nu ska jag fortsätta kämpa med den här helvetes frukosten!

Puss

Sitter ensam på min systers jobb i solen och dricker en kaffe, hur skönt som helst. Solen värmer verkligen!

Hon slutar om 40 minuter och då bär det av till farmor. Ska bli kul att träffa henne igen.

Jag är glad att jag kom ut på en promenad också, ca 3 km från mamma och pappa till systerns jobb. Sen blir det en promenad tillbaka också! Underbart.

Nu ska njuta av mitt kaffe och solen ett tag till <3

När M släppte av mig hos mina föräldrar igår mådde jag så otroligt dåligt. Vimmelkantig, yr och mådde illa. Tog mig upp till lägenheten i hopp om att mamma skulle vara hemma. Ville bara bli omhållen. Men lägenheten var tom.

Klockan var runt halv 8 på kvällen. Jag tog mig in i badrummet, tog bort sminket och bytte om till pyjamas. Tog stöd av väggarna på väg in i sovrummet och la mig i sängen. Hela jag skakade, frös och hade ont i hjärtat. Satte mobilen på flight-mode så att ingen skulle störa. Ville bara sova. Kollade på klockan och den var strax efter 9 nu. Hade jag legat vaken så länge? Eller hade jag tuppat av ett tag?

Jag hade fortfarande ont i hjärtat. Tog min puls. 45 slag/minut. Inte konstigt att jag mådde dåligt. Ringde mamma och grät. Hon frågade varför jag inte hade ringt. Tydligen så skulle jag ringa när vi var påväg hem från mottagningen, så hon var hemma när jag kom. Jag hade missuppfattat.

Hon kom i alla fall vid halv 10. Jag berättade om pulsen (brukar i vanliga fall ligga på 85 slag/min). Hon tvingade i mig en näringsdryck. Usch! Hatar dom verkligen. Men redan efter halva hade min puls gått upp till 68 slag/min så jag antar att jag behövde lite näring.
Hade ångest resten av kvällen/natten. Kunde inte sova. Bara grät, ville bli tröstad och skrek, ville vara ifred om vart annat. Har typ sovit 3 timmar inatt.

Just nu ligger jag i sängen och har en sådan sjuk huvudvärk och lite ont i hjärtat. Vet inte om det beror på för lite sömn flera nätter i rad eller om det verkligen är som dom säger. Att jag är sjuk. Men det tänker jag inte tala om för mamma! Då blir det näringsdryck och den klarar jag bara inte av!
Ska dessutom äta frukost om 30 minuter så kommer nog må lite bättre efter det.

Mitt liv är verkligen upp och ner just nu. Så jag ber om ursäkt för deppiga inlägg och sena svar på kommentarer. Idag ska jag bara vara hemma och ta det lugnt. Så ska försöka svara då :) <3

Kommer även upp lite matbilder som vanligt ;)
här kommer en bild på den otroligt äckliga näringsdrycken igen. Var glada att ni slipper dom!

Nu är jag påväg hem igen. Tog en tallrik med lite mat, men åt bara salladen, melonen och några av vindruvorna. Känns väldigt bra! Drack vatten och var inte ens sugen på vin eller liknade.

Till efterrätt var det typ huuur många tårtor som helst! Två cheesecakes, en frozen cheesecake, två kladdkakor och en prinsesstårta. Men jag blev bara äcklad. Tog en kopp kaffe och nöjde mig med det.

Jag känner att jag har kontroll. Ingen har tjatat på mig och jag har fått välja själv.

Det ska dock bli väldigt skönt att komma hem igen. Hade inte orkat en minut till. Har gråten i halsen. Vill bara hem till sängen och byta om till mjukiskläder <3
Har ju varit vaken sen 3 inatt. Känner att jag behöver vila nu..

God morgon!

Har visserligen varit vaken ett bra tag. Sedan kl 03.00 det vill säga. Har inte kunnat sova alls inatt. Så många tankar som snurrar i huvudet på mig. Så många frågor, så några svar.

Har sådan ångest hela tiden, vet inte riktigt hur jag ska bete mig. Är på bristningsgränsen till gråt konstant. Men jag antar att det hör till? Hör till det liv jag lever och kommer leva med från och med igår. Matschema, tider, näringsdrycker och liknande. Suck. Det här är riktigt jobbigt :(

Men om min familj och sambo mår bättre utav det här så ska jag i alla fall ge det en chans. Jag tycker i och för sig inte att jag behöver hjälp eller gå upp i vikt. Jag mår prima! Jag är glad. För det mesta i alla fall.

Är på väg in till stan för att köpa mig ett fint block så att jag kan börja skriva dagbok, känner att bloggen inte räcker. Måste börja få ordning på mina tankar. Jag vill heller inte tynga er med alla deprimerande inlägg utan försöka skriva om det positiva här i bloggen. Det kommer bli svårt men jag ska försöka som sagt! :)

Mamma satt och kontrollerade frukosten, såklart. Blev i alla fall: 100g activa, 20g lätt kesella, 1 msk risenta müsli (som jag har plockat ihop själv på Ica maxi), en passionsfrukt och kanel. Blev mätt efter hälften men fick inte lämna bordet för ens allt var uppätet. Landade på ca 161 kcal! Fy. Har sjukt ont i magen nu. Svullen. Äcklig.

Nu ska jag in på Åhléns, vi hörs sen!
Tack för allt stöd! <3

Jag vet inte riktigt hur eller vart jag ska börja. Så det kanske blir lite rörigt. Men här kommer det.

Var ju som sagt hos läkaren i torsdags eftermiddag. Han tyckte jag hade gått ner väldigt mycket sen vi sågs sist. Så han tvingade mig upp på vågen. Den visade 42,5 kg med kläder och skor. Han ville boka in ett besök till på måndag (idag) tillsammans med min mamma. Jag sa ja.

Har legat helt apatisk och deprimerad hela helgen. Ätit mindre än någonsin för har inte kännt någon matlust på grund av att läkaren ville träffa mig och mamma. Har varit så orolig. Har inte fungerat riktigt. Därav de sena svaren på era fina stöttande kommentarer <3

Har sovit hos mina föräldrar två dagar i helgen, vet egentligen inte varför men jag och mamma har en väldigt bra relation och jag ville bara vara nära henne och bli lite tröstad. Har sovit hemma också, men har mest varit här då jag har varit sjukskriven sen i torsdags och M har jobbat. Har inte velat vara själv då jag bara gråter och gråter.

Som ni kanske vet har dom ju tagit vågen ifrån mig, då alla har märkt att jag har rasat i vikt på sistonde. Dom försöker kontrollera mig och få mig att tänka på annat. Men vad dom inte förstår är att jag blir mer och mer anti mat om jag inte kan få kontrollera min vikt. För hur ska jag våga äta om jag inte vet om jag går upp eller ner i vikt?

Idag var vi i alla fall hos läkaren. Han tyckte jag såg smalare ut, och mycket riktigt med kläder, skor, frukost, te och kaffe i magen så vägde jag 41 kg. Så jag chansar på att jag ligger runt 39-40 kg utan mat och kläder. Lycka? Ja, självklart. Men den här lyckan lär inte vara länge.

Han tog mitt blodtryck och puls, såg orolig ut men sa inget mer. Han berättade att han skulle kontakta SCÄ som ligger på Söder och att han skulle återkomma senare under dagen när han hade fått tag på någon. Mamma satt och grät och berättade hur oroliga alla var. Att jag hade gått ner extremt mycket sen London (bara 3 kg) men antagligen så syns väl det då. Inte för att jag ser någon skillnad. Vi satt där och pratade i drygt en timme. Han sa att jag måste börja med näringsdrycker från och med idag. Och om jag inte vänder på mitt beteende så kommer jag behöva läggas in med dropp.

Näringsdrycken.

Jag och mamma rundade av mötet och M hämtade upp oss. Vi åkte till apoteket och mamma köpte näringsdrycker, som jag ska dricka 3 grånger om dagen, 300 kcal vardera!!!!! :'(

Jag vägrar. Fan. Nu gråter jag igen.

När vi är på ICA maxi så ringer läkaren. Min puls var alldeles för hög och mitt blodtryck för lågt. Han hade inte fått tag på någon från SCÄ men på Capio Anorexi Center. Han hade pratat med någon där. Berättat om min vikt, längd, ålder och blodvärden. Dom hade tagit det väldigt allvarligt och om jag inte vänder mitt beteende så kommer jag bli inlagd med dropp och få akut psykisk hjälp. Kul? Nej!

När mamma och läkaren hade lagt på började hon gråta igen. Sa att läkaren hade skickat en remiss till Capio och att vi måste lägga in en anmälan själva då jag är 22 år. Så jag gjorde det. Det tog emot något enormt, men jag gjorde det bara för att jag orkar inte se mamma och pappa ledsna längre. Förhoppningsvis så räcker det med dagsbehandling, att jag får gå dit och prata med någon typ en dag i veckan.

Vad ska jag göra? Jag är inte ens sjuk, jag har ju nått min målvikt nu.. Jag vill inte gå upp. Vill inte, vill inte, VILL INTE! :'(

Idag har jag ätit för ca 600 kcal. Egentligen ska jag äta 1526 kcal men mamma är glad att jag har fått i mig en näringsdryck och lite middag. Så om jag forsätter vara såhär "duktig" så hoppas jag att dom låter mig vara.

Så nu vet ni hur det ligger till. Jag är sjukskriven, måste bo hos mamma och pappa för att någon måste övervaka mig när jag äter och jag ska börja med behandling mot min "anorexia" som jag anser att jag inte har. Är ju fortfarande fet?

Som tur är, enligt ShapeUp, så ska jag äta 1526 kalorier om dagen för att behålla min vikt på 40 kg. Jag tror och hoppas att så länge jag håller mig runt 1000 kcal per dag och tar minst en promenad om dagen så borde jag inte gå upp. Självklart ska jag trappa upp försiktigt. För just nu får jag panik och mår illa så fort jag stoppar något i munnen. Vill heller inte chocka kroppen.

Alla tips är välkomna, hur jag ska klara mig ur detta helvete det vill säga <3

Tack för allt ert stöd. Ni är guld värda!

Jaha. Då har dom tagit min våg ifrån mig också!

Förlåt för att jag är så jävla misslyckad. Svag.

Efter allt med läkaren och så har jag verkligen ingen livslust. Vill bara sova. Gå under jorden. Sov hos mamma i natt igen.

Jag lovar att jag ska svara på alla kommentarer senast till imorgon!
Ni är mitt ljus i mörkret, mina stöttepelare! <3

Har varit ett rent helvete. Bästa vännen kom över, mamma och A hade pratat med henne. Har inte träffat henne på säkert en månad. Hon och A satt och grät och sa hur smal och sjuk jag såg ut. Kul! Vill inte gå upp. Jag vägrar. Jag ska ner 1 kg till.

Men jag låtsades som om jag ska försöka, nu gäller det bara att fejka till tusen!

Blev i tvingad pasta och gräddsås också. Som tur var fick jag ta lite bara jag åt. Så jag åt 4 hemma gjorda köttbullar, 1/2 dl fullkornspasta, 1 msk mini keso, lite gurka och paprika. Ca 200 kcal? Bild nedan, åt inte ens all pasta och lämnade som sagt en köttbulle. Usch. Känner mig äcklig.

Tack för alla stöttande och fina kommentarer! Jag ska svara på alla ordentligt senare. Men just nu sitter jag i bilen med A. Ska sova hos mina föräldrar inatt, sen blir det landet över helgen. Så kommer inte kunna uppdatera så mycket. Men måste verkligen sköta mig med maten. Ingen kan eller får tvinga mig. Mamma har lovat.

Ni är bäst! <3

Sitter på jobbet och gråter, har världens ångest- och panikattack. Vill bara hem. 30 minuter kvar. Känns som en evighet.

Mötet med läkaren gick åt helvete! Var tvungen att väga mig. Vågen visade runt 42 med kläder och skor. Han såg direkt att jag hade gått ner ännu mer sen sist vi sågs. Ska träffa honom med mamma på måndag igen klockan 11 ang hur vi ska gå vidare med det här.

JAG ÄR INTE SJUK. jag har kontroll över det här. Varför kan ingen se det?
Han vill även att jag ska träffa en terapeut som jag kan gå hos. Varför händer det här mig?
JAg är inte ens smal.

Han har i alla fall lovat mig att säga till mamma att inte tvinga i mig mat utan låta mig ta det här i min egna takt. Jag vill inte flytta hem igen och bli övervakad! Det är verkligen det sista jag vill. Jag vill inte gå upp. Han säger att jag måste gå upp till minst 47-48 kg!!!!!!!!!!!!! va fan!? kommer ju se ut som en sumobrottare. Hjälp mig! Vad ska jag göra?

Jag vet att det här inlägget är helt osammanhängande men måste skriva av mig.

jag har i alla fall sagt till mamma att hon borde vara glad att jag ska äta husman med syrran och M ikväll. det blir hemmagjorda köttbullar med makaroner. BLÄ! och jag sa till henne hur mycket det tar emot, att jag redan har ångest över det. Hon sa att hon förstod men att hon är stolt över mig. Jag ska dock bara ta pytte lite makaroner och sen mini keso. Jag vägrar bli tjock igen.

Tydligen har mamma och min syster gråtit ikapp hela dagen på grund av min vikt. Vi kallar min syster A. A hade tydligen blivit väldigt chockad och orolig igår men inte sagt något till mig.

ÅH VARFÖR ÄR JAG SÅ JÄVLA MISSLYCKAD*?!
VARFÖR ÄR JAG SÅ FET?!
VARFÖR KAN INGEN SE ATT JAG ÄR FRISK?!


KAN NI HJÄLPA MIG, komma med tips på hur jag kan lura dom att jag äter?
För jag vet att många av er fortfarande bor hemma till exempel, hur gör ni för att lura era föräldrar/närstående?

NI BETYDER ALLT <3
nu ska jag gå och dö.

God Morgon!

Gårdagen gick ju som sagt käpprätt åt helvete. Känner mig så svag, äcklig, tjock och ful.
Frukosten och lunchen gick ju bra (trots ångest över lunchen) och jag låg på nästan -100 kalorier när vi åkte till arlanda för att hämta upp min syster.
Sedan gick det utför! Och inte lite heller. Får panik om jag hamnar på plus, i räddsla för att gå upp.

Hade köpt en maraboukaka åt syrran för hon älskar choklad. I bilen på väg hem från arlanda så öppnar hon den och ger mig en rad. Kunde inte säga nej då hon blivit så chockad över min viktminskning. Ville inte göra henne orolig. Så jag åt en rad. Det var inte ens gott, alldeles för sött.

Vi kommer hem och pappa öppnar en flaska champange för att fira att hon äntligen är hemma, ställer fram chips och nötter blandat med torkade frukter. Som tur är lyckades jag stå emot det. Även champangen, hade lite ont i halsen så skyllde på det.

Sedan var det dags för middag. Oxfilé med potatiskaka, rödvinsås, sparris, sockerärtor och sallad (bestående av sommarmix, paprika, gurka och tomat).
Eftersom jag egentligen inte äter rött kött så hade dom köpt två mindre tunnare skivor till mig. Kanske 100g totalt. Mamma vet även att jag inte äter potatis men hon insisterade att jag skulle smaka lite i alla fall.

Jag åt ena biten oxfilé men fy vad det var äckligt! (älskade oxfilé förut). Det bara växte i munnen. Potatiskakan åt jag bara två tuggor utav. Fick sån ångest. Men mamma var nöjd att jag i alla fall smakade. Tur det!
Så det jag åt var: 1 liten bit oxfile, två tuggor potatiskaka, 1 sparris, några sockerärtor och lite sallad.
Vet inte hur mycket kalorier jag landade på men vill inte ens veta.

Sedan var det dags för efterrätt. Rabarberpaj. Vägrade äta det! Så jag gjorde samma sak som jag gjorde i tisdags. Stekte lite rabarber med kanel och havregryn och blandade lite kesella lätt med vaniljpulver. Ganska gott, men inte lika gott som med äpplen.

Jag hamnade kanske på 400-500 kcal igår. Inte värt det. Inte värt det alls. Sådan ångest. Min mage var stor som en luftballong och jag var nära på att börja gråta när vi kom hem. M sa även en sak hemma hos mamma och pappa när vi satt ute och rökte "Du ser alltid plågad ut när du äter mat som är i fast form". Haha, det stämmer så jävla väl. Men vad ska jag säga till honom? JA, för att jag får ångest. Nej det skulle inte fungera.

Dessutom vill han ha ett snack angående min viktnedgång. Han har tydligen suttit och kollat på bilder från NY. Han säger att jag är mycket smalare. Jag märkte också det imorse, skulle sätta på mig mina 7 for all mankind jeans jag köpte där. Dom hängde och var way to big! (W23)... Jaha, får åka in till stan och gå på barnavdelningen och köpa jeans eller nått. Hann använda dom typ 3 ggr. TRIST!

Utöver alla dessa missöden och ångestattacker så var kvällen väldigt trevlig. Det var super kul att träffa syrran igen :) Både hon, jag och mamma stod och storgrät på arlanda. Först var det bara några tårar sedan när hon kramade om mig så började hon gråta riktigt ordentligt. Hon sa "Du har blivit så liten". Haha! Söt.
Ska träffa henne efter jobbet igen och sen har vi hela helgen tillsammans dessutom. Ser fram emot det. Riktigt mycket.

Det enda som tar emot är att det kommer bli mycket mat, tjat och panikattacker.
Men ska skylla på ont i halsen och att jag mår dåligt.

Uppdaterar med frukostbild och så om ett tag :)
(förlåt för långt inlägg, men var tvungen att få skriva av mig lite)
Creed till er som orkade läsa.

<3

Nu sitter jag på Arlanda och väntar på min älskade syster! Men såklart är planet 30 minuter försenat! Irriterande? Japp! Vill bara att hon ska komma nu, nu, NU!! Haha :)

Shit, ett halvår har ändå gått ganska fort. Och att jag nästan har gått ner 15 kg på den tiden är bara helt sjukt! Känner mig dock inte smalare, snarare tjockare..
Förhoppningsvis så blir jag väl nöjd snart. :)

Hoppas att ni har en bra dag! <3

God Morgon!

Dagen som jag längtat så efter är äntligen här. 6 månader har passerat sen sist. Nu är det äntligen den 30 maj och min lillasyster landar på Arlanda om 6 timmar. Att hon har varit borta i Asien i 6 månader är helt ofattbart!
Men nu ska hon komma hem. Det ska bli så kul att träffa henne! Vi står varandra väldigt nära. Jag har verkligen saknat henne något extremt.

Det ända som oroar mig är hur hon ska reagera över min viktnedgång. Har liksom gått ner 14,7kg (!!!) sen hon åkte i november. Inte för att jag tycker att det syns speciellt mycket, men hon kommer antagligen få en liten chock. Jag har köpt en massa presenter åt henne, bara för att. Både i New York, London och här ifrån Sverige. Älskar att skämma bort folk som står nära mig.

Min älskade syster <3

Idag mår jag i alla fall mycket bättre! Eller ah, mycket och mycket. Är fortfarande frusen och snorig men ingen huvudvärk. Så det är skönt det. Men jag tänker inte låta min förkylning förstöra denna dag.
Jag vet ju dessutom varför jag fryser och jag har ju bara mig själv att skylla! För lite mat och för mycket motion. Men det är så jag har valt att leva och jag gillar det!

Dagens frukost bestod av samma som igår fast med lite frysta blåbär & två jordgubbar istället för hallon.
Alltså: 90g Activa naturell, 20g lätt kesella, 1 passionsfrukt, 10g blåbär, 2 jordgubbar, 1g riven kokos med kanel och psyllimfrön. Ca 110 kcal. Mums! Lär nog aldrig tröttna på min frukost.

Vågen går i alla fall nedåt. Tur det! Hade inte gått på toa (nummer 2) imorse när jag vägde mig.
Morgon vikt: 41,3kg BMI: 16,1.
Minus 2 hg sen igår. Känns lite fjuttigt att endast gå ner 2 hg om dagen men bättre det än plus!

Favoriten. Så gott, även om jag fortfarande fryser något extremt så kunde jag inte låta bli att unna mig en Cola Zero. MUMS!